torsdag 3 juni 2010

byt ut kolhydrat-lista

Ibland kan man inte undvika kolhydrater - tex när man går på fest, på lunchen eller så är det bara bra att veta vad man kan göra istället.


Högt GI-värde = UNDVIK
Medel GI-värde = byt ut mot
Lågt GI-värde = men helst mot
Pommes Frites, bakad potatis, potatismosKokt, kall, potatis
Ärtor, bönor, linser, kikärter
Jasminris, grötris
Råris, basmatiris, långkorningt ris, avorioris
Vildris
Vanligt matbröd, vitt bröd, baguette, croissant
Grovt surdegsbröd, pumpernickel, Rågbröd med hela korn
Goda GI-brödet, Dinkellimpa
Fint knäckebröd, riskakor, kex, skorpor
Finn Crisp, Wasa delikatess
FiberRik, Wasa Fiberplus
Cornflakes, sötad müsli
All-Bran, osötad musli med nötter utan torkad frukt,
Axa Grynblandning
Hemlagad GI-müsli, Axa Havrekli
Fruktyoghurt
Yoghurt naturell
Yoplait 0,1%, yoghurt naturell med bär
Kakor, bullar, wienerbröd
Hemlagad nötkaka med fruktos och färska bär
Frukt och nötter
Sylt
Lättsockrad sylt
Krossade bär (ta direkt fr frysen, tina i micron, och krossa)
Öl, likör, drinkar med läsk
Pripps Blå Light, drinkar med osötad juice, läsk etc
Rödvin, torrt vitt vin
Potatischips, Salta pinnar, tacos, majschips, jordnötsbågar
Hempoppade popcorn (utan smör)
Råa, osaltade nötter av alla slag


/Jessica

onsdag 19 september 2007

Kcal - vad är det?

Kalori är en äldre energienhet, motsvarande 4,19 joule. Enhetssymbolen är cal, oftast presenterad som kcal.
enligt www.wikipedia.se

måndag 10 september 2007

Upprörande McDonalds!!!

Jag tycker nog att det är ok att de säger att det är bra med frukt och grönsaker, men att de försöker lura mig - det gillar jag inte. Det var i och för sig längesedan de gick ut med kampanjen att de skulle göra Happy Meal för barn mer nyttig, men eftersom jag inte sett någon ta upp detta till diskussion måste kanske jag göra det.

Vad händer om man "lägger till" frukt eller grönsaker till en redan existerande meny?
Utan att ta bort något?

Jo, man gör portionerna större! Och det är bra?

Nej - våra barn äter fortfarande allt som är i Happy Meal och pressar i sig lite till...

Så får man 100% onyttigt att bli 75% onyttigt.
Gör en portion 25% större! Ät 125% och bli lurad!!!

Jisses - vad smart jag känner mig!

När jag ville byta ut pommes frites till morötter fick jag höra följande:
- Men dé é ju' redan morötter mé - han behöver ju' inte äta upp "pommisarna"...

Ge mig två påsar morötter för i helv....!

/Jessica

söndag 9 september 2007

Energiförbrukning

Tabell över energiförbrukning (Kcal) vid 30 minuters löpträning, med olika personvikter samt fart/ansträngningar:

Löpträning (personvikt)
4 km 4,2 km 4,85 km 5,4 km 6,9 km
55 kilo/30 minuter 233 262 291 320 422
60 kilo/30 minuter 254 286 318 349 460
65 kilo/30 minuter 275 309 344 378 499
70 kilo/30 minuter 296 333 370 407 537
75 kilo/30 minuter 317 357 397 437 575
80 kilo/30 minuter 339 381 423 466 614
85 kilo/30 minuter 360 405 450 495 652
90 kilo/30 minuter 381 428 476 524 690
95 kilo/30 minuter 402 452 503 553 729
100 kilo/30 minuter 423 476 529 582 767
105 kilo/30 minuter 444 500 556 611 805
110 kilo/30 minuter 446 524 582 640 844
115 kilo/30 minuter 487 548 609 669 882

Från Wikipedia

Är det fettet eller sockret som gör oss feta?

Svaret är att för mycket av båda kan ge övervikt.

För mycket stillasittande i kombination med att vi äter energitäta, söta och feta livsmedel gör att vi blir tjocka. På senare tid har fokus hamnat på sockrets betydelse för övervikt. Vi konsumerar allt mer läsk och godis, livsmedel med tillsatt, raffinerat socker som sätts i samband med att allt fler blir överviktiga. Granskar man statistiken så finner man att det totala sockerintaget inte har ändrats speciellt mycket under de senaste decennierna, men en viss ökning ses under de senaste åren. Framförallt har konsumtionen av läsk och godis ökat men samtidigt minskar konsumtionen av strö- och bitsocker.

Fett och socker finns ofta tillsammans i produkter som äts mellan måltiderna. Exempel är godis, choklad och kaffebröd. 20 procent av energiintaget kommer från denna typ av produkter, och de bidrar med en stor andel fett och socker. Fett ger dubbelt så mycket energi per gram som socker. Sockret, framför allt i form av sötade drycker, ger å andra sidan sämre mättnadskänsla vilket gör att det är lätt att överkonsumera. Både fett och socker bidrar därför till övervikt.

"Tomma kalorier"

Från näringssynpunkt bidrar raffinerat socker enbart med energi, "tomma kalorier". För att uppnå tillräckligt intag av näringsämnen och kostfibrer, speciellt bland barn och vuxna med lågt energiintag (<>

En begränsning av intaget av renframställda sockerarter från drycker kan vara betydelsefullt för att förebygga fetma. Frekvent konsumtion av sockerrika livsmedel bör undvikas för att minska kariesrisken.

från Livsmedelsverkets webbsida
Uppdaterad: 2007-06-08
Upplysningar: Nutritionsavdelningen

Matordlistan - från DN

Matlagningsspråket framför andra är franskan. Som glad amatör är det omöjligt att känna till alla fackuttryck. En del svenska köksord kan också behöva förtydligas. Här följer en liten ordlista.


Béchamel - vit grundsås. Fräs 1 msk mjöl i lika mycket smör utan att det tar färg. Späd med 2 1/2 dl kokande mjölk. Vispa såsen slät, smaksätt med salt och peppar. Runda gärna av med lite vispgrädde eller smör.

Beurre blanc - en ljus smörssås som passar till nästan all sorts fisk. Fräs finhackad schalottenlök i smör utan att den får färg. Tillsätt 2 dl vitt vin eller 2 msk vitvinsvinäger, koka upp och reducera vätskan till 1/4. Sänk värmen och vispa ner smör klickvis tills såsen tjocknar. Kan kryddas med olika örter.

Blanchera - förvälla. Att koka upp exempelvis grönsaker i lättsaltat vatten och därefter spola dem med kallt vatten. Uttrycket används också när man enbart häller kokande vatten över råvaror. När det gäller svamp talar man ofta om att förvälla. Då är det viktigt att vattnet slås bort, eftersom det kan innehålla starka smaker och gifter.

Blanka av - tillsätta kallt smör eller margarin till en färdig sås, soppa eller stuvning för att rätten ska få en blank yta.

Blondera - steka lätt i lite matfett så att råvaran mjuknar och blir genomskinlig eller får aningen färg.

Bräcka - steka lätt och hastigt utan fett. Lax, korv och rökt skinka passar att bräcka.

Bräsera - bryna exempelvis kött och därefter späda med vätska och koka färdigt under lock.

Ciselera - dekorera och mönstra exempelvis champinjonhattar med spetsen på en vass kniv. Används också när man skär upp kanten på exempelvis kött för att det inte ska kupa sig vid stekning.

Déglacera - ta vara på smakämnen efter stekning genom att späda pannan med vätska och sedan koka ihop den kraftigt.

Demiglace - buljong som kokat ihop tills den blivit koncentrerad och trögflytande.

Dragera - kandera. Att doppa till exempel frukt eller konfekt i kraftig sockerlag som får stelna.

Dressera - binda upp.

Flambera - bränna av. Att hälla uppvärmd sprit, till exempel konjak eller likör över en maträtt och sedan tända på spritångorna. Vid flambering brinner det mesta av alkoholen bort men aromen stannar kvar.

Frosta - ge en skål eller ett glas en frostig kant eller bär en frostig yta genom att doppa kanten eller bären i uppvispad äggvita och sedan i strösocker.

Förkoka - lägga exempelvis grönsaker i kokande vatten och låta dem koka några minuter så att de blir mjuka. Spadet kan sedan användas i den fortsatta matlagningen.

Förlora ägg - sjuda ett ägg utan skal i saltat vatten.

Förvälla - se blanchera.

Geléprov - test för att avgöra om gelé är färdigkokt. Doppa en sked i gelén och håll den över grytan. De sista dropparna som lämnar skeden ska vara geléaktiga. Eller häll upp lite gelé på en tallrik och kyl den snabbt. Dra sedan med en sked genom gelén. Rinner den inte ihop är gelén färdig.

Genomkoka - koka ett livsmedel tills det fått den innertemperatur, utseende och konsistens som rekommenderas, till exempel att köttsaften är klar och färglös, att fiskkötet är vitt eller rosa och ogenomskinligt.

Genomsteka - steka tills ytan på kött och fågel blivit gråaktig och köttsaften klar och färglös eller köttet på fisk blivit fast i konsistensen och färgen vit eller rosa.

Glace - fond eller buljong som fått mycket smak och fast konsistens genom kraftig reducering. Tjockare än demiglace.

Glasera -
1. ge en maträtt, bakverk eller konfekt en blank yta av till exempel fett, gelé eller glasyr.
2. klä en form invändigt med brynt socker.
3. ge en råvara en skyddande hinna av is innan den fryses in.

Griljera - panera tillagat kött och steka det en kort tid i ugnen eller i pannan tills det fått färg. Exempelvis senaps- och ströbrödsgriljerad julskinka.

Kandera - se dragera.

Karamellprov - prov för att undersöka att en sockerlag nått ca 150 grader. En liten mängd sockerlag som doppas i kallt vatten ska genast stelna, bli spröd och lätt kunna brytas sönder.

Klara - skira, värma fast matfett och skilja det klara fettet från den grumliga bottensatsen.

Koka av - koka en råvara i vätska för att dra ur smaken.

Kort spad - att koka något i så lite vätska - vin, vatten eller buljong - att den i stort sett kokat bort när rätten är färdig.

Kulprov - används för att kontrollera att temperaturen på en sockerlag nått ca 120 grader. En liten mängd sockerlag som doppas i kallt vatten ska gå att rulla till en kula. Används till exempel när man gör knäck.

Lag - lösning av till exempel socker eller salt och vatten, ibland även ättika.

Ljumma - värma en vätska till 37 grader.

Montera - förhöja smaken på en sås eller soppa genom att tillsätta smör eller grädde under vispning precis före servering. Se blanka av.

Nagga - göra små hack eller hål i en utbakad eller kavlad deg. Ger en jämnare yta efter gräddning.

Nappera - täcka en maträtt med till exempel gelé.

Panera - vända en råvara i mjöl eller ströbröd före stekning eller fritering. Enkelpanering - vända råvaran först i vatten, mjölk eller uppvispat ägg och sedan i mjöl eller ströbröd. Dubbelpanering - vända råvaran först i mjöl, sedan i uppvispat ägg och sist i ströbröd eller mjöl.

Parera - skära bort till exempel senor och fett från kött.

Parfymera - smaksätta en maträtt med till exempel likör, konjak eller dessertvin.

Passera - sila, pressa ut vätska ur en sås, soppa eller puré och samtidigt avlägsna eventuella skal.

Pochera - sjuda fisk eller ägg i vätska.

Poelera - steka på svag värme i matfett i panna i ugn, eller i kastrull eller stekpanna på spisen.

Queneller - finare fiskbullar, ofta av gäddfärs, eller bullar av malt kött.

Reda - göra en vätska, till exempel buljong, mjölk eller vatten, tjockflytande genom att tillsätta mjöl eller äggula.
Bottenredning - smält först matfett i en kastrull och tillsätt sedan mjöl, späd därefter med vätskan eller vispa mjölet i lite kall vätska i en kastrull och tillsätt därefter vätskan och lite matfett för smakens skull.
Dubbelredning - reda en vätska med både mjöl och äggula eller äggula och grädde.
Toppredning - reda en upphettad vätska genom att tillsätta mjöl utrört i kall vätska under omrörning och därefter koka upp alltsammans.

Reducera - koka ihop exempelvis en buljong så att vattnet avdunstar och smaken därmed blir mer koncentrerad.

Rimma- salta kött genom att lägga det i en lake, saltat vatten, i ett eller några dygn.

Roux - redning.

Saisiera - hastigt steka tunna skivor eller små träningar av kött eller fågel tills råvaran fått fin färg.

Sautera - hastigt steka fint skurna råvaror utan att de tar färg.

Sikta - sila exempelvis mjöl eller ströbröd för att få det mer finkornigt och luftigt.

Skira - se klara.

Skumma - avslägsna fett eller skum från ytan på buljong eller saft.

Slaka - hälla kokande vatten på en råvara, till exempel vitkål, för att få den mjuk.

Slanta - skära grönsaker i bitar som liknar slantar.

Spränga - rimma, till exempel anka eller gås, före kokningen för att förhöja smaken.

Späcka- tillsätta fett till magert kött eller smaksätta till exempel en lammstek genom att trycka in vitlöksklyftor.

Tournera - dekorforma grönsaker med en liten kniv.

Tranchera - skära upp en stek eller fågel i skivor eller mindre bitar.

Trådprov - används för att se att en sockerlag uppnått ca 115 grader. En doppe av sockerlagen ska kunna dras till trådar mellan två fingrar.

Velouté - en ljus grundsås på fisk-, kalv- eller fågelbuljong, smör och eventuellt mjölk.

Övergjuta - hälla gelé över en dessert eller ett bakverk.


DN/ Publicerad 4 april 2002


Källa: KF, ICA och Jordbrukets Provkök: Matlagningstermer Stefan Saidac: Kockarnas kök

Länk till DNs matsida:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=117